Parabel: jag kokar elvakaffe varje hemmadag. Jag stänger av plattan när mockabryggaren pipit klart. Sedan står jag vid spisen och vispar energiskt mjölk med en ballongvisp av trä i en liten teflonkastrull. Jag vispar och vispar men det går ju inte att skumma mellanmjölksjäveln. Resultatet blir en muterad för stark kaffelattevariant med lite sunkigt, salivbubbligt skum längs koppens kanter.
Här har du ditt liv, privatman.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment